Björn Elisson
Aurum
Björn Elisson avslutade sin turné från hösten 2007 med en spelning i Umeå februari 2008 (för mera info se 2007).
Ina C Johannesen/Zero visibility corp
I have a secret to tell you, (please) leave with me
I have a secret to tell you, (please) leave with me beskriver ett mörkt inre drama. En föreställning fylld av det energiska samspelet mellan gender, lust, återhållsamhet och underkastelse och där publiken kan lämna föreställningen fylld med oroande tankar.
I have a secret to tell you, (please) leave with me visades i Linköping, Umeå och Gävle
Cristina Caprioli /ccap
Avtäckning och Very very
ccap är Cristina Capriolis koreografiska projekt som primärt producerar scenföreställningar, men arbetar även med film, video- och digitala installationer, workshops, seminarier och andra pedagogiska projekt och tvärvetenskapliga samarbeten.
Avtäckning.
Med författaren Aase Bergs text Sloth som förevändning nedtecknar dansaren avvikelsens njutbara lättja och dansen lånar sin form.
Avtäckning visades i Stockholm Västerås, Vara och Göteborg
Very very
Lynniga, envisa, självklara och mycket mycket musikaliska står de två kvinnor i dräkt och strumpbyxor, med kroppen i detalj precist utmejslad. Rörelserna överlappar, blixtrar och svänger i svindlande hastighet.
Very very visades i Linköping, Gävle, Jönköping och Malmö
Membros
Raio X
Med en blandning av streetdance, capoeira, brasilianskt rap, klassisk musik och ett stort mått samhällsengagemang vill MEMBROS från Macaé utanför Rio de Janeiro göra skillnad. I föreställningen Raio X ger de sin version av livet i de brasilianska fängelserna som är en värld med andra tankesätt, våldsutbrott och känslighet. Baserad på studier och texter, skrivna av brasilianska fångar, presenteras en verklighet som är främmande för många av oss.
Raio X visades i Uddevalla, Göteborg, Västerås, Linköping, Halmstad, Vara, Härnösand, Umeå, Jönköping, Malmö och Lund
Björn Säfsten
Cuatro estaciones
2007 vann Björn Säfsten koreografitävlingen på Dansens Hus – vinsten var residens och turné i Dansnät Sverige.
Björn Säfsten säger om processen med Cuatro estaciones: Jag funderar över mellanrummen. Kan man ligga mitt emellan det objektiva och subjektiva? Vad är konkret och vad är abstrakt? Hur abstrakt kan en kropp bli? Hur stor del av utförandet av en rörelse är alltid representativ och vilka konventioner gör de möjliga att läsa?
Cuatro estaciones visades i Stockholm, Malmö, Varberg, Västerås, Linköping, Sundsvall, Umeå, Jönköping, Gävle och Göteborg
Lena Josefsson / Kompani Raande-vo
Plutôt la vie
Plutôt la vie är ett rum för fantasin där olika människor möts och vad som helst kan hända. Lena Josefsson har för denna produktion handplockat tio artister från olika delar av världen. Att dansare från Kina och den afrikanska kontinenten finns med är viktigt för Lena Josefsson, ”Det ger en relief mot oss här i Europa. Möte mellan kulturer ger också en känsla av något annat…” Ett allvarligt, lustfullt konstverk fyllt av sensualitet, lidande och passion men också av befriande humor.
Plutôt la vie visades i Malmö, Västerås, Jönköping, Kungsbacka, Göteborg, Lund, Härnösand och Gävle
Rocío Molina
Turquesa como el limon
Turquesa como el limon är två unga flamencodansares möte med varandra och med de stereotyper som vill stänga in, trycka ner och sortera bort människor. Till det yttre är de varandras motsatser. Rocio Molina är den nya generationens flamencodansares klarast lysande stjärna, tekniskt briljant och med personlig dansstil som kombinerar flamencons krafturladdningar med innovation, originalitet och eftertänksamhet. Laura Rozalén för oss genom sin dans ett sekel tillbaka till en tid då den kvinnliga flamencons kännetecken var sirlighet, elegans och flirtig humor. Tillsammans förenas de i en ovanlig flamencoföreställning fylld av värme, humor och självironi.
Turquesa como el limon visades i Umeå, Kramfors, Linköping, Västerås, Jönköping, Halmstad, Gävle, Göteborg, Kungsbacka och Vara
Gunilla Witt
Karins krig
Danssolot Karins krig handlar om Karin Boyes sista timmar i livet en kall aprilnatt 1941 på ett utsiktsberg utanför Alingsås. Solot skildrar ensamheten under eken. En burk sömntabletter och en flaska vakar i tomrummet. Under den mörka nattens stjärnor blixtrar minnena förbi hos Boye. Den intensiva tiden i Berlin 1932 lyser upp. Musiken från kabaréer och parader får diktaren på benen. Medan hon klär av sig plagg för plagg dansar hon sig genom minnena. Där dyker Isadora Duncan upp. Och där stampar Mary Wigman fram sin Hexentanz. ”Mitt personliga ideal är den intelligenta danskonstnärinnan” sade en gång Karin Boye. Den längtan har blivit föreställningens klangbotten.
Karins krig visades i Uddevalla, Falkenberg, Linköping, Umeå, Malmö och Borås