remissyttrande: Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop (DS 2017:8)

Dansnät Sveriges verksamhet ligger utanför kultursamverkansmodellen men vi ser möjliga förbättringsområden i förslagen som stärker den professionella dansens förutsättningar och strukturer.

 2.2 Kultursamverkansmodellens inriktning och omfattning

Dansnät Sverige står bakom förslaget att respektive landsting fortsättningsvis ska bedöma vilket arbetssätt som bäst gynnar dansområdet – danskonsulentverksamhet eller annan typ av arbetsorganisation.

Då den professionella dansens till största del produceras inom det fria kulturlivet är det viktigt att landstinget har inblick i hur de fria danskonstnärernas arbetet bedrivs i det egna länet och anpassar främjandeverksamhet och utvecklingsinsatser utifrån regionala förutsättningar.

Dansnät Sverige vill dock betona att även om skrivelsen försvinner är det av vikt att detta inte får negativa konsekvenser för stödarbetet i regionerna.

2.4 Utvecklingsbidrag för strategiska prioriteringar

Dansnät Sverige delar bedömningen att utvecklingsbidraget även fortsättningsvis fördelas av Statens kulturråd. I flera av landstingen ökar kunskapen om dansområdet och i några av landstingen är kompetensen mycket hög. Men Dansnät Sverige ser fortfarande landsting där kunskapen om den professionella dansen utgör ett utvecklingsområde. Därför anser Dansnät Sverige att fördelningen ska ligga kvar hos Statens kulturråd för att säkra sakkunskap och ett nationellt perspektiv.

Dansnät Sverige betonar dock att en ökad dialog mellan statlig, regional och kommunal nivå kring utvecklingsbidragen är av stor vikt för en ökad förståelse och kunskap om arbetet inom samtliga nivåer.

Dansnät Sverige vill passa på att betona vikten av att den professionella dansens aspekter lyfts fram och omhändertas i samverkansrådet även om en tydlig representant för dansområdet idag saknas i rådet.